nikooon

hekla är en nordsvensk travare på 10 år, som sina första levnadsår gick på travet. men inom travspotrens värld vart hon inte direkt nån stjärna & en tjej vid namn threse köpte henne. senare blev hennes nuvarande ägare medryttare på henne, på den tiden var hekla lite utav en problemhäst som inte ville göra nånting utan hennes egen tillåtelse. en väldigt egensinnig häst var hon. threse (medryttaren) valde senare att sluta som medryttare på hekla. nått år senare så tog threse (ägaren) kontakt med medryttaren & sa att hon skulle sälja hekla. medryttaren sa självklart ja och blev därmed ägare & nuvarande ägare åt hekla.

för snart ett år sen började jag rida en islandshäst som heter viska i samma stall som hekla står. threse (heklas ägare) hade henne som sällskap till hekla. viska såldes den 5:te augusti nu iår till gotland på grund av sjukdom. redan innan det hade jag börjat rida hekla lite förstiktigt, i hela 2 månader innan faktiskt, mitt i sommaren vart viska sjuk & jag fick börja rida hekla istället. i början hade vi en del problem och jag kunde bara skritta på henne, men nu nästan 4 månader senare har vi gått ifrån att skritta till att galoppera, från att inte kunna stå stilla till att göra perfekta halter. jag är väldigt nöjd med hekla, såklart saknar jag viska & det går inte en dag att jag tänker på henne. men jag är väldigt nöjd med mitt val att fortsätta rida hekla efter att viska hade åkt. innan threse erbjöd mig att börja ta hand om hekla så kände jag att ingenting skulle vara roligt utan viska, jag kände tillochmed att jag ville sluta med hästar helt och hållet. ''hur kunde jag tänka så?'' tänker jag nu, men samtidigt förstår jag mig själv, klart det kändes värdelöst, jag förlorade min bästavän.

jag och hekla har gjort en helt otrolig resa på bara 4 månader, och längre kommer det att bli.